De bästa sex åren av mitt liv.
Kommer aldrig glömma när vi hämtade dig. Jag skulle äntligen få en hund.
Min alldeles "egna hund".
Du satt i min famn hela vägen hem, tuggade lite på min mobil och lite på min dragkedja. Men vad gjorde det? Ingenting, du va så otroligt liten och fin. Och MIN eller ja VÅR.
Vår fina fina flicka blev 6 år gammal. Och jag är så otroligt tacksam över de sex åren.
Du har gett oss så otroligt mycket glädje. Jag har aldrig träffat en hund med så mycket personlighet och vilja, du är lika envis som din lillmatte älskling.
Jag kommer sakna dig otroligt mycket. När man kommer hem och du kommer springandes till dörren och skäller innan du ser vem det är och ler som aldrig förr. Eller när man mår dåligt och DU av alla kommer och lägger sig brevid för att visa ditt stöd. När du blev sur när andra hundar är på tv, när du ställde dig på tv bänken och svansen var spikrak och stod upp som aldrig förr.
När man är och handlar och du ignorerar en, ett tag och sen kommer du springades och lägger dig vid ens sida och vill bli klappad på magen.
Jag kommer alltid minnas dig, du har funnits vid min sida "i gott och ont". Jag älskar dig så sjukt mycket och jag hoppas och tror att du vet om det.
Det känns som min bebis har tagits ifrån mig. Min lycka.
Känns som hela världen bara har vänts upp och ner.
Men min älskling mådde så dåligt, det var inte rätt att låta henne lida. Hon är lycklig nu, hon är med Pelle, Jacke och Sigge uppe i himlen. Hon är frisk , leker springer. Och jag vet den dagen vi gå över till andra sidan, står vår Nikki där viftandes med svansen och ett stort välkomnande leende.
Vi ses där.
Jag älskar dig.
Vila i frid min Nikki <3
